jag trodde naivt att allt skulle lösa sig själv
men öppnade ögonen och såg

aidssjuka barn, döende i svält
med mammor med kinderna fulla av gråt

hemlösa boende på en soptipp i tält
berusade på mäsk, t-sprit och klor

isbjörnar drunknande för att flaken har smält
svart regnbågsklet i farvattnet av en båt

miljontals människor som skriker på hjälp
och maktens män ser bara på

blundar och beordrar krig i israel
folket haltar runt i röda blodspår

politiker tar skattepengar och går på bordell
och även om det uppdagas är det ingen som avgår

media ser det hela som en bagatell
och USA befäster sitt våldsmonopol

dom döda soldaterna får en torkad eternell
när dom drar världen runt på sitt enorma korståg

maktens män ser allting tvådimensionellt
och blundar för vårt växande ozonhål

ingen som verkar se hur illa det är ställt
och gott folk, det här är ingen metafor

det här är allvar, vi brinner snart i en evig eld
och det verkar bara vara jag som fäller en tår