Det river och skär och jag vill vika mig dubbelt och spy
Istället lägger jag mig raklång på golvet
och försöker fokusera på något helt annat
Nuet till exempel. Andas, in och ut, in och ut
Lugna ner hjärtat i bröstet
Titta på sprickan i taket
Don’t Freeeeaaaak!
Var dig själv. Var normal

Varför kastas jag mellan topparna i Himalaya
och fångas upp precis när jag faller ner mot regnskogen
som ser ut som en gräsmatta under mig
Fångas upp och får vingar för att sedan falla igen
och fångas upp och falla
Och någonstans väntar jag mig en kraschlandning
Inte särskilt positivt tänkt
för någon som hoppar med fallskärm

Och det river och skär och bubblar upp
jag ligger raklång i soffan
och fäster blicken på ljushållarna på väggen
Jag ligger där några minuter
Försöker påminna mig om ”the big picture”
Men i mig brinner en besvikelse
som ingen annan någonsin får se

Jag vill bara springa
Ta på mig dojjorna och springa
Inte vända mig om
Inte tänka
Blunda och antagligen falla lite till
Över en rot eller någonting
Jag vill så mycket. Jag vill ge dig så mycket
Jag skrämmer mig själv

Men jag kommer inte fly. Och heller inte spy

Kanske spelar det inte någon roll
För jag har varken kompass eller karta
Jag går på känsla. Ibland är jag blind och ibland klarsynt
Sunshine, det är upp till dig om jag hittar rätt
Det är läskigt. Det är spännande. Det är otryggt.
Men det är fantastiskt. För jag lever.