de där människorna
de samlar ärr
letar skavsår
paketerar känslor
kvitterar ut ett liv som resultat av handlingar

egentligen är väl vi alla resultat av handlingar

om jag var i närheten av en hundradel
skulle jag hjälpa dig
men det finns för många decimaler

monologen som jag för
går om och om och om
inte igen, bara om

de där människorna
väljer att ha svårt att förstå
jag har också valt,
prioriteringar på heltal
som är simplare och aldrig fullt så komplexa
jag skulle kunna vara m i y=kx+m
du skulle kunna vara konstant

dialogen har upphört
tragiskt abrupt
kanske lär vi oss
att inte vara de vi var, som konsekvenser av handlingar

monologen tillägnas dig
som bekräftelse
på påståenden
eller hypoteser
det talar mot förståndet
att den fria viljan så lätt låter sig fångas

de där människorna önskade
att de inte behövde samla ärr
leta skavsår och paketera känslor
för att uppleva existens
jag skulle offra min existens
för känslor i paketformat beställda på postorder

för dialogen är sluten
och monologen jag för
tillägnas dig
endast dig
därför att
jag saknar förstånd och postorderkänslor