Jag faller. Kraschar. Går itu. Min kropp är bitar i tusental. Vill ha dig med varje spillra. Saknar i vassa skärvor. Dig. För högt hade jag svävat. Låtit stjärnor glittra på min hud. Älskat förbehållslöst. Föll och glittret bränner, fräter som syra i ett ansikte utan drag. Limmar skarpa kanter. Bygger upp bit för bit. Försök att hålla på plats. Hans tyngd över mig. Maler sönder. Smulor av min hud. Glitter dunstar som tårar. Ensam precis bredvid. Dimma tätnar bort mot söder. Röst i desperat höga toner. Skär sig. Mjölat inre viner håglöst till död symfoni. Kalla nätter. Oktober. Drömmar om krossat hopp. Slocknar.