Trösten i hösten trodde Östen
Ork och vilja förutan
sitter jag i fönsterrutan
och ser regnet falla tätt
över grå novemberslätt
håglöst vaggar jag stolen
gode min tid vart är solen
att livet kan kännas så armt
nej detta tarvar nåt varmt
en redig konjak måhända
och fort lyfter jag min ända
öppnar sedan skafferit
och sträcker mig en bit
längst där bak är butellen
jag fick av min syster ellen
oh det skvalpar så rart
detta må trösta så såklart!
här ska tömmas i strupen
rätt ner i hjärtedjupen
men jävla helvetes skit
detta smakar inte sprit!!!
syrran är då en kratta!!
köpte helt fel kan ni fatta!
det står ju för fan metanol
vråååååååååååååååååål!!!