Vårda en del av dina brutna händer
vårda hjärtat och själen
sakta slocknade dina sinnen
och omslöt dig i ett allt växande mörker

Höll din hand så många stunder
vårdande ord i ditt öra, de som måste höras
de släpper inte närvaron
de fanns där hos dig

Beröring var snart allt som var kvar
och din stämma som vädjade
att livet skulle levt dig färdigt
och havet skulle minnas dig

Du fick somna in med drömmarna
och en sjuksköterskas tår
hon som tog dig till hennes hjärta
syster med havet och längtan

Som en silverblomma
med en blågrön gnistrande sten
runt hennes hals
givet av dina nära och kära
finns du nu alltid kvar