Sakta stiger jag upp,
morgonen frodas

Silverklädda fönster,
som jag igenom tittar

Ekot av fågelkvitter,
sätter sig i mina öron

Solen stiger också upp,
med dess klargula nyanser

Där mitt bland björkarna,
susar en hoppfull vind

Ett dussin älvor ridandes,
på en bädd utav frusna löv

Vågor av skönhet mig når,
när jag hör dem nynnandes

De är ljudlösa, i sina rörelser,
men ändå hör jag sången

En varm röst viskar till mig,
förvänta dig det bästa

Förvänta dig ett mirakel,
för universum har hört dig