Vi promenerade hem från dagiset där han hämtade mig
Han höll i min lilla hand
Vilken glädje varje dag när jag såg honom vid dagisdörren
när han kom för att hämta mig hem
Vi promenerade och jag pratade i ett
Om allt som hade hänt
Vilken ny sång jag hade lärt mig
Vad kompisarna gjorde
och han lyssnade
Jag minns inte vad jag sade
men jag minns att han alltid lyssnade och log
med sitt vackra leende mot mig
Jag minns också honom hemma i sin älskade gungstol
En sådan där gungstol som är så typisk för den kreolska kulturen
Där brukade han sitta och läsa för mig
med mig sittande i hans knä
Jag minns inte vad han läste men jag minns hans röst
hans värme och tryggheten jag kände
Jag minns närvaron och lekfulheten
Korta kärleksfulla minnen
En dag tog han stegen in i ett flygplan
Varje steg han tog kändes som ett slag i hjärtat
Jag darrade och grät
Jag förstod inte varför han åkte iväg
Jag fick titta på honom när han vinkade adjö
Jag kände svek och maktlöshet
Magiska korta stunder som försvann med ett flygplan
Mot för mig okända horisonter