Jag såg ett fotografi av dig
jag skakade mest på huvudet och suckade
du såg så ovårdad och nerdrogad ut

jag vill skriva din flickvän, men jag klarar inte av det
så jag skriver din hora istället stod bredvid dig
hon var tjock, tunnhårig och äcklig som vanligt

folk sade alltid att din tjejsmak var förjävlig
jag var undantaget sade dem

jag kisade och försökte minnas hur det var när jag stod där bredvid dig
det gick inte så bra för på den tiden
när det var jag som stod där
så såg du bra ut
inte lika förstörd

du kanske tror att ditt leende och dina skämt lyckas
men de flesta gör som jag, suckar
du förstår i uppsala kan ingen hålla tyst om något
så jag vet det mesta som händer i ditt liv
precis som jag antar att du vet rätt mycket om mitt

hur som helst, det fungerar inte
du är fortfarande bitter och din surhet skiner igenom fotot
precis som din kärlek förr i tiden fångades på bild när du och jag
stod bredvid varann

det är inte vanligt att känslor lyckas fångas på det sättet på
ett vanligt fotopapper
men med dig hände det jämt
man kan väl kalla det din gåva, eller lika bra din förbannelse
eftersom det blir lättare för folk att läsa dig och svårare för
dig att gömma det du egentligen tänker

jag är glad att jag såg den bilden
trots att du blockerat mig på facebook
för att den påminde mig om hur långt jag kommit
och hur mycket vackrare och bättre jag är nu som person
visst, jag röker 10 cigg om dagen minst
och jag dricker i mitt fönster
men jag har känslor inom mig som jag inte haft förut
någon sorts bekvämhet med mig själv
inte med min kropp, herregud nej, jag är anorektiker
men med min personlighet
och det tackar jag dig och fotot för

tack Max för att du lämnade mig
det var det bästa du någonsin gjort för mig

om man räknar bort sommaren 2008 då du försvarade mig
mot din mamma och skrek till henne
att jag var ditt val, du älskade mig och hon fick bara leva med det

det rörde mig djupt

förutom det, var det det bästa du kunde gjort för mig