Jag har ett nytt hemland
jag är väldigt medveten om faktumet om att man kan inte fly
från sig själv
det var inte det jag gjorde heller
jag flydde från risken att stöta på dig på stan
jag flydde från att behöva gå i samma klass som någon
som satte mig på sjukhus

och det finns inte här
så ja, jag flydde
men inte från mig själv
inte från mina minnen
även om de inte hemsöker mig speciellt ofta
jag mest bara
sammanfattar mina tankar

så hittade jag en tysk pojke
och han gjorde mig glad
han lyfte bort lite av min obekvämhet
och han knuffade dig ännu längre ifrån mig
han visade dig tydligt att du hör inte hemma här
i mitt tyska liv

jag sitter ute med honom på nätterna
han delar min kärlek för att kedjeröka
han har till och med lärt sig säga "röka" på svenska

han retar mig när jag pratar svenska
och jag tycker väldigt väldigt mycket om honom

det känns förjävligt att veta att det har ett utgångsdatum
när jag flyttar tillbaka
men han tycker om sverige
så han kanske han komma med mig
om jag lyckas nästla mig in hos honom ikväll

han kysste mig inte igår
och jag svor på mitt hemliga språk hela vägen hem
efter att han lämnat av mig

såren läker lättare med honom
han tar bort lite av mitt sorgliga förflutna
jag tror inte ens jag tänker berätta för honom
för att det är inte värt att nämnas
och jag kommer nog
aldrig nämna ditt namn till någon här
och det känns riktigt jävla bra att slippa