Getingplågan
Jag satt på min veranda
och njöt av kvällens ro
med vinglaset i handen
så härligt kan man tro
En geting kom farande
så surrande och glad
han kände sig upprymd
och önskade ett bad
Det smakfulla vinet
som roade mitt liv
för getingen det gav
ett annat perspektiv
Jag varnade det aset
men utan stor effekt
han störtdök i glaset
så hastigt och direkt
Han simmade till botten
och tog sig en slurk
jag märkte en belåtenhet
hos sommarens skurk
Han festade begärligt
på gratis alkohol
det är på gränsen
av vad en människa tål
Den otacksamma rackaren
han gav mig så ett stick
för given gästfrihet
var det den lön jag fick
Han dansade på bordet
där efter sin bravad
var onykter och stökig
så till den milda grad
Jag viftade med gaffeln
i sommarkvällens glöd
han fick en reprimand
och nu är plågan död