Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Haiku 116


Mot gryningen

Orkestern spelar,
månen snor sig i plågor.
Tanken driver dig.

Ett fiolsolo
sargar omtänksamt och lungt
molnens grå vargpäls.

Ett stackato flyr
längs med avdunstat månsken.
Tempot ökar nu.

Schuman i d moll
stiger dit han själv önskar.
Grandet upplöses.

Tystnaden är mörk.
Medeltiden gör entré.
Kören stjäl rummet.

Nu spikas inga kors,
ingen pålas för heresi.
Ensamhet kvarstår.

Gryningens flöjter
särar molnens gråa pakt.
Doftar av körsång.

Sömnen dröjer än.
orden har inte funnit
sin sista punkt.




Fri vers av andrasidan
Läst 380 gånger
Publicerad 2004-07-07 02:34



Bookmark and Share


  arie
dina dikter är som att avnjuta ett gott vin eftertänksamt..sakta låta bouquet fylla gommen och känna de olika nyanserna i vinet. Dina bilder i dikterna bildar exotiska valörer, färger och dofter....och bildar något det väv som drömmar är gjorda av/tack
2004-07-08

  Manal
Älskar dina ord
2004-07-07

  leopardia
jag är mycket imponerad. otroligt bildspråk i en fantastisk teknik.
2004-07-07
  > Nästa text
< Föregående

andrasidan
andrasidan