Hon har SMS.at igen!
Ett tomt meddelande var allt jag fick… eller så har jag på något sätt tryckt bort det som stod där.
Dessa jäkla mobiler! Fast det var nog lika bra…
Kanske har hon skickat någonting som jag inte kan se – en bild…?
Jag måste skaffa mig en modernare telefon… eller måste jag det?
Vill jag egentligen veta?

Hon är galen – det är hela saken.
Hon förföljer mig och har förföljt mig i flera år och jag kan inte sätta P.
Varför??? Det är väl bara att avspisa henne en gång för alla – göra processen kort.
Vad är jag rädd för?
Är det JAG som har problem? Är jag lika galen?
Nej, nej, NEJ, jag är fullständigt rationell och klarsynt.
MEN alltför ödmjuk för att be henne fara åt helvete… eller??.. hm ….
(Verkligen storsint!)

Jag trodde hon hade lugnat ner sig nu – att vurmen lagt sig.
Det är ändå…hm…3 månader sedan jag hörde något sist.
Jag hade äntligen börjat slappna av. Vad vill människan!?
Hon måste väl förstå att vi spelar i helt olika divisioner – att jag omöjligt kan umgås med henne på ett mer intimt plan eller ha henne som ”väninna” eller ”brevvän”.
Är det vad hon vill? Löjligt!
Jag skulle dessutom kunna vara hennes far… usch…

För övrigt får jag spader bara hon är i närheten…
Det är rätt komiskt faktiskt, trots allt.
Hon har en fenomenal förmåga att få mig totalt ur balans, vilket få lyckats med…
(Fast jag verkar ha samma inverkan på henne…hi…hi…)

Bara att jag skriver det här tramset visar ju att hon upptar mer av min tid och energi än vad som är önskvärt.
NEJ, nog för ikväll.
Hon kanske aldrig mer hör av sig…
Då kan det ju göra det samma!
Jag avvaktar…(Som vanligt)
GODNATT