Nådde min och din ande
den natten då vi vandrade
då vi utväxlade ord
och gjorde att längtan växte i mig
att få se dig som den mest härliga
tjejen under stjärnor!

Eller berusades jag av orden med smak av vin
gjorde detta att jag inbillade mig
skönjde jag något då som aldrig har funnits?

Mina fingrar bländade mina naturliga ögon
och jag föreställde mig ljusstyrkan av dina ögon
sötman av dina ord, och elegansen av ditt sätt

Eller var det din ljusstyrka, sötma, elegansen
ditt sätt och dina ord
som öppnade mina ögon och visade mig
lyckan och sorgen av kärleken?

Det är svårt att svara på dessa frågor
sannerligen
kände jag något
som jag har aldrig känt förr
en ny affektion
som vilar
i mitt hjärta i lugn och ro
liknande anden som svävar
över vattnet vid skapelsen av världen
och
från den affektion
föddes min lycka och sorg
min inspiration
och
mitt skapande

Du öppnade upp något
som fick mig att stråla
utanför mina naturella sinnen
ditt sätt lockade mig
du skrev
i rosor och pärlor
men
du lämnade
ett ärr
avtryck
och
attraktioner
i

mina papper