6 år av mörker
doften av krut, marijuana
tre flaskor brännvin
och ett världskrig i Europa

tankar som förkolnat
Dresden 45
själens ruiner
säger dom
ska snart ska byggas upp igen

tåglinjen som tar mig
mellan Chelmno och Treblinka
ger ingen ro
bara ändlösa landskap
av taggtrådssnår
minnen
vanställda
lemlästade
vågar inte
ta mig till östfronten
där lyckan väntar
i Stalingrad

försöker alltid
att resa
från plats till plats
i hopp om att glömma
mitt namn

en vacker partisan
bland flockande gamar
som klär sig i smärta
vill befria mig från min
hon vet vad jag vill ha
en sann samarit
jag kallar henne Nightingale
när dimman löser upp mina tankar

ser in i spegeln
med näsan först
ler
ett kemikalieleende
och önskar mera snö
tuggar mina tänder till smulor
i rädsla för natten
och ibland önskar jag
att det var gas och inte vatten
som kom ur min dusch