På toppen av världens berg.
På toppen är allting i en annan färg.

Lyckan som jag har uppnått.
Lyckan som jag nu har tappat.

Gör att jag faller från denna topp.

Tillbaka ner i mörkret.
Där jag ser på folk
med hatiska blickar
och tårar är min vardag.

Jag vill inte ner.
Jag vill tillbaka till
himmel riket.

Saknar mitt gamla liv.
Saknar min storebror.
Saknar förlorad kärlek.
Saknar det förflutna.

Meningslösheten är tillbaka.
Lika så är soffpotatisen nyvaken.

Håller på att tappa fattningen om mitt liv.
Drömmarna är för bra för mitt psyke.
Vaknar varje dag med tårar.
Vill leva i mina vackra drömmar.

Saknar min käre bror.
Som ett löv i vinden.
Så känner jag mig nu.
Obetydlig och ensam.