Du har sett henne, det finns inte bara en av den gamle kvinnan. Hon är men syns inte, hörs inte, finns inte, inte i våran värld...
"Den gamle o rosen"
"köpa ros"....
"snälla"...
"en blomma"...
Säger hon
man vänder bort blicken
eller skakar på huvudet
vidare till nästa person
nästa bord
nästa par
"köpa ros"...
Jag hör hennes ord
jag ser blommorna
men jag titta på hennes händer
på alla sår o spår av tidigare liv
ser henne tvätta barnens kläder för hand
i kalla vattnet hämtat ur brunnen
i kallt vinter morgon
ett livstid förbi passerad
då hon tvättade deras kläder
fixade hållen i deras gamla slitna byxor
Jag ser de händerna som håller fram rosen
alla minnen de bär på
De talar till mig, till dig
ord hon inte kan
meningar hon inte förstår
Numera bor hon i våran värld
men ändå så långt ifrån
lämnade brunnen o byn
men såren på händerna
förblir i åskådares syn
sår av rosens taggar
ska nu lämna sitt spår
på framtida dagar
jag hör hennes ord
men lyssnar på händerna
"köpa en ros"
men liksom alla andra
vänder blicken bort jag med...