jag flätar glädje i mitt blonderade hår
lämnar det svåra strax intill gårdagen
låter rosa poesi rinna längs blottad ryggrad

jag vill så mycket mer nu
och jag vågar ta beslut som betyder

jag vågar
när jag ser det livet vill visa mig

milda andetag och fragment av det äkta
målar livet i abstrakta virvlande konturer

jag hör hemma

allt det vackra blir så innerligt synligt
och jag är inte längre för svag för sanningar
när jag står här i vinterns första isande vind