Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Svit III: Efter detta försök till Annifrid

http://www.youtube.com/watch?v=q5GzMVspTQU




La Familia

Vi satt vid bordet och så...släppte Pollyanna av en fjärt. En liten rustad bur. En liten tam kviga. Och Chris Cornell fick något, en bil, en namnteckning. Ryktades att huset ska rivas så fort det är sålt, och att det blir helt oannonserat. Kom ut på julgatan så småningom, och har under kvällen ätit mycket av skinkan. Efter att vi lärde oss att byka, därför att vi ska på begravning i morgon. Kopplat högtalare igen, den här med baslåda till min installation. Men hörde den mystiska Isobel innan. Beskedet att huset ska totalrenoveras, Italien kommer enligt vad vi hör. Det blev en yule i stillhet.

Om det här resonemanget kan leda någonstans, och rapportera till någon som kan konsten att lyssna. En trovärdig dramatiker. Det var liksom förbryllande till en början att tolka tecken och andras andar. Nämligen söner till de noblaste människor som jag känner genom blodet. Spanar-outfit. Piskrapp på egen hand. Det där avsnoppandet av cigarren. Så är det. Men om Zinny åker, då sticker jag eller så stannar jag kvar. Promise.

Jag ser om mitt hus. Milt irriterande att du inte gör det. Och om jag bryter mot förordet, inte håller mina löften, så är det okej, det är jul. Denna inbjudan är till Tetchy som är Peter Hammills bar och var beredd på att han har en skrovlig röst, och lämna dina synpunkter till guiden efteråt, och försök att vara ärlig. Så vi ska brinna sida vid sida ikväll. Flyer som innefattar hattkärlek. Daiquiris. Och Tori Amos alter egon.

Och vad min familj tänker när de bjuds in, det vill säga, mina nära skulle aldrig sätta vår bekantskap på spel. Toy Dolls. Exploited. Hennes rum var fullt av absurda uppvaknanden och kameran som en stjärnkikare. Och jag hörde sucken i en remarkabel del av salen, TV-möbeln var för tillfället avstängd, eller för att vara petnoga, den var på stumt. Ett gammalt skogsområde rusar genom tiden på håldimmorna.

Pytt på de jag kände. Polka i nerv. Kärve med videkissor väntar på dörren. Hennes rakade skalle. Judinnan Jezebel. Så sorglig och enahanda nu. Blottarrock utbytt mot pralinrock, pissblyertsen som skrev Disintegration säger sig vänta på döden och de nordiska katterna. Här ser man alltså alla gråa och identiska hus i det urbana som sitter på en tunnelbanevagn. Det är så det är ordnat och tänkt. Gör plats för freaks, anhöriga, kanske inte saknad ens. En verklig ishalka. Pysslet med korridoren så svart - Drypande av främlingar.


 





Prosa (Roman) av Mattias Holmström
Läst 353 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-01-23 12:53



Bookmark and Share


  Mow Dean VIP
Vilken mix! Spänn fast säkerhetsbältet.
Bravo.
2011-01-23
  > Nästa text
< Föregående

Mattias Holmström
Mattias Holmström