Både ljuset och mörkret drar i mig.

Marken skakar.
Blodet pumpar.

Skaftet av metall
kyler ner min hand.

Tänka sig att grejen i min hand.
Ska föra mig till ett annat land.

Kanten emot min hals.
Klarar inte av att köra denna vals.

Skaftet i väggen.
Jag på marken.

Andas tungt.
Fortfarande i livet.

Är ljuset starkare?
Eller kommer jag alltid stå i mitten.