Vem är styrelsen lojal mot? Ingen vet förutom de själva! Pengar har gjort människan ansvarslös i en längtan efter lycka. Vi ska inte ha egna värderingar och tänka annorlunda om vi vill tillhöra en grupp. Gruppen har en kultur i grunden som inte får ifrågasättas. Om man inte är beredd att acceptera dessa spelregler får man söka sig till någon annan gemenskap.

Är man en person med djupa värderingar men befriad från föredomar så kan det uppstå kommunikationsproblem. Den självklara självständigheten väcker oro mot invanda mönster. Alla vaktar i sin egen sandlåda där lojalitet tar bort uppdragets syfte. Ett samhälle tappar sin egen ideologi när medborgarna säljer sin själ för pengar.

Direktörer som ser lönen som den enda drivkraften är en typ av lyxprostitution. Vad blir samhällsnyttan av detta? Dessa människor har inte rätt kompetens för värdegrunden bygger på stagnation. Om ett samhälle ska utvecklas så måste det bygga på medvetenhet.

Idag är det papegojorna som är omöjliga att överbevisa som styr i sina lojala grupper som förhindrar tillväxt och förändring. Ägare och anställda hamnar i en salig blanding av hopp, tvivel och likgiltighet. Ledningsgrupperna skapar en typ av religion för att bejaka ett sjukt system.
 
Vi är alla förlorare i ett system där döden får ett övertag mot livet för att vi ser spegelbilden som en sanning. En förändring måste komma inifrån om den ska vara verkningsfull. Det är dags att punktera livslögnen åtminstone bland alfahannarna. Den lilla människan gör att vi fortfarande har en referens till livet.