Jag går igenom kramperna igen:
platta fragment av ditt ansikte
Har byggt en mosaik i mitt huvud
ett konstverk utan beundrare

Varför tror ni att jag lemlästar mig
när du kommer så mycket närmare då
Använder jag de mest förbjudna metoderna
modern svartkonst mäts i centiliter

Det kan flimra så snabbt:
hackiga videoklipp av dina avsked
Har spelats upp och raderats i öändlighet
ett minnesmärke utan grundare

Spelar ingen roll vad jag skrev
borde förstått och lämnat dig i fred
Men jag spelade bort mig i ett parti längtan
där du synade mig till tårarnas gräns

Du svarar på ytligheter igen:
lösa, desperata bokstäver som hjärtflimmer
Ska få dig att drömma om mig
en dröm du vaknar kallsvettig av

För jag stötte bort dig med kärlek
jättelika känslor på en jätteliten display
Förstör dig mer än att värme sprids
som vintersol i ditt blodomlopp

Jag har suttit ensam här ikväll igen:
skissartade ritningar på något ogreppbart
Har fyllt mitt rum i flera år
utan en färdig modell i full skala

...i min tid av nöd är ingen ovana för stor
så länge jag vet var roten till den bor...