En gosse vandrar
i strandens alskogs mörker
ser på, betraktar, lyssnar på ljud
försjunken i sina tankar.

Stigen sträcker sig till stranden.
Där öppnar blåa, vida havet.

Ormbunkar växer lika höga
som liten vandrare,
kraftigt doftar hundfloka, kassöta
bland lukten ansluts doften av
förmultnande löv och säv.

Ännu några steg.
På magra, beniga lemmar skyndar
gossen flinkt till stranden.

Där väntar en trollslända,
dess vingar dallrar ovan vattenytan,
den undersöker näckrosor,
sitter en stund på en gulnäckros,
vilar, dricker någon honung.
Sländans liv är kort
endast en dag!

Blåa förgätmigejer
vid stranden av stilla lagunen
ler i kapp med det blåa himlavalvet.

Långt borta härifrån är
krigets fruktan och förfärlighet.
I yttersta ändan av stigen
andas sommardagens frid.