I mitt hjärtas diffusa dimma
sprider du ut dina tankars ljus
som guldstoft från en högre värld

Du är den vila
ur vilken allting växer
Hur många dikter har jag skrivit om dig?

Många boningar
Många kullar utav prakt
vilar i din blommande famn

Du hemort för friska vindar
Din Vind fylls ständigt av skrin
från allt som föds på nytt

De många hungriga
finner föda i din salta, friska vind
Mitt hjärtas vågor fylls av sång

Jag tänker på dig,
Du min oändliga vila
Du orubbara stolta stad -

Och jag inser plötsligt
att Du tänker på mig