När tiden sveper in min kropp i vrede
När marken under mig svikit mig

När himlen regnat klart på min själ
När hjärtat är som en vissen blomma

När vinden helat mig med lite medvind
När den bittra resan nått sitt slut

När trådarna av det gamla klippts av
När leken äntligen kan stilla mitt sinne

Först då andas jag solens eviga ljus