Pojkar är pojkar!
Pojkarnas fantasivärld är
outtömlig och överraskande.

Jag hade med knapp nöd fyllt sex år.
Jag hade sett vuxna
inlinda tobak i tidningspapper
och röka en sådan cigarrett.
Vad en vuxen gör före det gör barn efter
enligt ett gott exempel!
Med min kompis gjorde vi detsamma.

Vi var gömda på prästgårdens vind.
Där fanns gott om torra lönnblad
att tillverka papyrosser och känna sig vara vuxen.
Prästgården brann inte ned men det kunde väl
ha hänt och många olyckor har säkert hänt
när pojkar har varit pojkar.

Det nästa steget var att erfara och röka cigarr.
Sist och slutligen grydde
den i hemligheten planerade dagen,
den stora dagen fadern ovetande.
Jag hade besökt på förhand
pappas arbetsrum många gånger.
Tjocka cigarrer låg i tobaksskrinet
på det turkiska tobaksbordet.

Jag kunde inte glömma ljuvt doftande cigarrer.
Jag tog risken att experimentera med havannacigarr!
Och ville känna mig på en gång en fullvuxen karl!

Jag gömde mig i en lummig syrenbuske
och börja skrapa tändstickor.
Snart fyller tjock, doftande cigarrök
buskagen och småningom hela gården.

Mammas noggranna ögon
övervakar gårdens händelser.
Eldsvåda! Syrenen brinner.
Fruntimmer skyndar på gården,
rökaren sjappar i väg.

Hela folket springer, skuttar och löper omkring gården.
Vyn är tokrolig och underhållande!
Ingen av kvinnofolk varsnar
att springa den rökande boven emot.

Läget är över, när rymlingen råkar i kläm.
Rökaren anhålls. Rökningen slutar för ett decennium.
Sonen undgår straff.
Pappa ger en undervisning med ord.

Pojkar är pojkar!