Del 3
Min stora plan


Jag satt på Alicias säng i nattlinne och väntade på att hon skulle ställa ner brickan med glasen på det lilla bordet vid hennes säng. Jag behövde veta mer om West och hade glatt kommit med idén om en tjej kväll, bara vi systrar. Jag visste att hon kunde snacka non stop om killar och det skulle nog bli lätt att få ur henne all info hon visste utan att det skulle verka konstigt. Jag kisade med ögonen emot henne då hon satt sig bredvid mig. Hon borde veta en del, hon var en sådan som på något mystiskt sätt bara fick reda på saker. Visst var hon en minglare men vissa saker var rätt ofattbart att hon visste om.
”Okej Mr Kee…” hann jag bara säga innan hon spärrade upp ögonen och slog ihop händerna.
”Att han är snygg?!” utbrast hon.
”Err… jo..asså..” svarade jag men blev avbruten igen.
”Visst är de nice att han bor här omkring, de e ju lyx att få se honom varje dag.” sa hon. Jag fick väl gå rakt på sak ifall jag skulle få den informationen jag ville ha och inte bara en massa ”han är så snygg” snack.
”Men om han bor här, vet inte du en del om honom då? Typ.. asså vart bor han?” Frågade jag och försökte spela på hennes exaltering genom att verka minst lika förtjust i West som hon. Hon såg ut att tänka i några sekunder.
”Asså jag tror han är ranch ägare eller något så han bor nog en bit utanför stan.” sa hon.
”Jaha, vadå ranch ägare, vad gör han där?” frågade jag, nu verkade de gå emot de håll jag ville.
”Emmm ääär han inte typ.. häst uppfödare eller kanske… du vet.. en sådan som tämjer hästar.” sa hon. De sista lät rimligt, man kanske fick in rodeo tekniken då.
Vi pratade ett tag och samtalet började tillslut handla om allt möjligt, men då jag var på väg till mitt rum lite senare, gick jag fort in i köket och letade upp en katalog. När jag kom in på rummet slog jag upp rancher och sökte noga igenom den. Det var ganska lätt att hitta.
”Kee West” läste jag högt, de var tydligen namnet på ranchen med. Det stod vart den låg och min plans första pusselbit föll på plats. Nu var de bara att komma på en historia som familjen skulle kunna gå på och sedan Mr Kee West himself som skulle svara.
Jag skulle åka ut till hans ranch och tvinga honom att göra mig till en rodeo mästare om jag så skulle lägga alla mina pengar på det. Men precis då jag kände att jag svävade på moln så slog det mig. jag skulle ju inte kunna tävla emot Kevin. Han var ju man och jag kvinna, om jag verkligen skulle vinna över honom så behövde jag ju bli manlig mästare!
Hur i hela friden skulle de gå till, jag ville det inte så gärna att jag skulle operera mig. jag tog tag i en kudde och kastade den så hårt emot väggen jag orkade. Men jag hann inte uppfatta att jag sulade den emot min öppna garderob och med ett brak for stången med kläder ner i golvet. Frustrerat gick jag fram till garderoben och började plocka upp klänningarna. Klänning efter klänning och tillslut blev jag så bitter på att de bara var klänningar att jag tog upp allt i famnen och slet ut det på golvet. Men tur var väl de. För under allt låg något jag hade glömt. En vit blus och ett par trasiga jeans. Jag och två killkompisar hade tagit kläder ifrån deras storebröder för att vi skulle leka cowboys, men kläderna var förstora och vi hade aldrig lämnat tillbaka dem. Det var då jag fick iden.


”Mamma du vet när jag snackade med Kevin?” frågade jag vid frukostbordet. Hon nickade tyst.
”Jag vet att jag precis har kommit hem men han gav mig en hälsning ifrån hans syster dotter.” sa jag. Jag visste att han hade en äldre syster men jag var inte så säker på att hon hade en dotter. Men mamma nickade för att få mig att fortsätta.
”Hon tänkte börja en sykurs, specificerad på klänningar…” sa jag improviserande. Då höjde mamma blicken ifrån de hon höll på med och såg på mig.
”Ja?” sa hon.
”Hon undrade ifall jag skulle vilja åka ut dit och lära mig och hjälpa henne att starta upp allt.” sa jag. Mamma såg riktigt förvånad ut och Alicia vände chockat upp huvudet.
”Och när bär det av då?” frågade mamma lugnt, ungefär som att det var självklart jag skulle åka dit, det var ju kvinnligt att sy tyckte hon.
”Gillar du att sy Carmen?” frågade plötsligt pappa som inte visat något intresse för konversationen. Jag kollade automatiskt ner. Det kändes som att de var lätt jag ljuga för mamma men pappa kanske skulle kunna märka det.
”Kanske börjar göra de om jag åker.” sa jag.
Jag drog på med en massa påhittad fakta och tillslut var det bestämt. Om två dagar skulle jag åka iväg och bo hos Kevins systers dotter, trodde dem. Hur länge visste jag inte riktigt.


”Ska du verkligen sy? Det känns inte som du!” sa Alicia efter frukosten. Jag kollade henne djupt i ögonen. Jag kunde lite på henne.
”Nej, och jag hoppas att du ställer upp på att täcka det här för mig.” sa jag. Jag berättade om det lilla vadet med Kevin och att jag skulle åka iväg för att hitta någon som skulle kunna lära mig, men jag sa inte vem jag hade planerat, då skulle hon förmodligen inte kunna hålla tyst.
Hon stirrade på mig ett tag.
”Wow vad spännande! Hihihi.” sa hon glatt.


Jag hade packat en väska, men den innehöll inte mycket. Inget smink, ingen borste, inga klänningar, ja de enda jag hade med var ett par jeans och en vit blus. Tandborste och sådant nödvändigt, en kudde och i ett gömt fack i väskan hade jag lagt tamponger.
Jag sa hej då till familjen och gick ut till taxin. Tur att ingen visste vart den där påhittade syster dottern bodde, för nu spelade det ingen roll åt vilket håll taxin for, familjen skulle ändå inte misstänka något. Jag stack fram lappen med texten Kee West och taxi chauffören verkade på direkten förstå vart jag skulle. Familjen vinkade på trappen och jag vinkade tillbaka så länge jag kunde se dem.

När vi hade åkt en bit kom jag på att jag skulle behöva fixa lite saker innan jag kom fram.
”Finns det ingen mack som vi kan stanna på innan vi är framme?” frågade jag. Chauffören kollade frågande på mig i backspegeln.
”Jag måste verkligen gå på toa!” sa jag. Då nickade han och svängde av, men han såg ännu mer frågande ut då jag tog med mig hela väskan in för att gå på toa.
Innanför den låsta dörren krängde jag av mig klänningen. Med en gasbinda band jag brösten och tog på mig de nu stulna kläderna som jag tagit då jag var liten. Jag kollade på mig själv i spegeln. Tur att jag inte var rädd om mitt hår. Tänkte jag och klippte bort en tjock hårslinga. Tillslut var jag riktigt kortklippt och fick jag säga de själv så såg jag ut som en rätt busig liten kille. Jag tvättade av sminket och packade sedan ner allt i väskan förutom klänningen. Den fick ligga kvar.
Om chauffören hade sett snopen ut innan så skulle du se honom nu. Han såg visserligen att det var jag men han verkade verkligen vilja veta vad som föregick.

Tillslut kom vi fram. Kee West Ranch stod det vid en stor grind.
Okej, då var det dags.