Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag springer i saknadens korridorer

Du har klivit över gränsen.
Jag ber om en dröm så jag kan prata med dig,
bara sitta i din närvaro och finnas till, trivas,
få dig att berätta om tillvaron i det okändas utmarker

Du börjar kännas avlägsen
för du har varit så nära
Sorgen sveper över mig och smärtan trängs i bröstet
Hade jag kunnat, hade jag byggt ett himmelshögt torn av stolar balanserandes på varandra
Jag hade öppnat evighetsluckan och klivit in och ropat:
-P A P P A!
Jag hade skrattat och sagt: -Trodde du att du skulle slippa undan, bara för att du gått och dött? Och då skulle du skratta åt mig och påminna mig om den gången jag som barn hittade dig med hjälp utav dina skoavtryck i snön.

Jag springer med mina barnafötter i saknadens korridorer





Fri vers av Feminaz
Läst 161 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-06-12 17:44



Bookmark and Share


  Björn Solum
Känslosamma och framförallt vackra tankar som du förmedlar med denna text.
Tack för fin läsning.
2011-06-14
  > Nästa text
< Föregående

Feminaz
Feminaz