Jag saknar oss på dagen
vid morgonens rodnad
när livet står på tårna
vid klätterrosens stjälk

När vinden blåser stilla
mot putsad fönsterruta
då solen ger sitt leende
i spår som ljuset lägger

Jag saknar oss på natten
i skymningens salong
när stjärnorna tänds
och lägger livets pussel

När brasan slutat brinna
och lågorna blir glöd
till smäktande ballader
vid månskenets trappa

Jag saknar oss i stunden
när ängarna blommar
och Gullvivorna sprider
sitt hopp till sinnlig ro

Då tjärnen ligger blank
för gryningsfågelns sång
och tankarna leder mig
kring minnesfylld allé

Jag saknar oss båda
när timmarna går
i allting som händer
runt tillvarons hjul

När morgonen vaknar
och natten slocknat
då klockorna klämtar
i vattnets strömmar

Jag saknar oss för evigt
i morgonens rodnad
i skymningens salong
och det går aldrig över