Om ledsen klev ur mig
skulle jag undra hur hon ser ut.

Är hon vacker?

Skulle jag stå där ödsligt tom och betrakta henne
eller som om ljuset nyss kysst varje stund inombords?

Kanske skulle jag samtidigt se glädjen lyfta uppåt som flyende fåglar?

Förlorar jag min sorg, så också kanske glädjen?