~*~

Läser Sandemose som handlar om det fria Norge
så är hälften av alla regenter i Norge och Sverige mellan år 1000 vikingatid efter vikingahövdingarna fram till 1300 med i släktträdet

500 till 200 år före Vasa

både bönder och Bonde

jag ska lyssna på Barfotasånger av den ytterst underskattade Allan Pettersson för jag är släkt med Norges Magnus III Barfota Olavsson
irländare som passar mitt irländska namn

herrskap och tjänstefolk
och ibland var det inte som det såg ut utan tvärtom

Frankrike födde en konung långt innan Karl den 14:e
Folke Folkunga I av den ätt som var innan Snivel

som går ner ända till Drottning Basina av Saxarna 280 och den stora ätten Kent

Inge I Stenkilsson födde många döttrar som gifte sig med "folkkungar" eller deras bröder 
bodde på Gotland, jag tyckte alltid jag hörde hemma där de få gånger som vi var dit i barnaåren

*

jag trodde jag var sömndrucken men
vallonadel var inte det enda i släkten

som ödet och historien bestämt

idel ädel adel var alltid ett favorituttryck
likaså belgisk choklad i sjöhäst och musselform samt Champagne; från vallondalens Champagne-Ardennes

jag förstår nu varför jag aldrig nöjt mig med det näst bästa utan då hellre varit utan
och tänkt långsiktigt nästan aldrig kortsiktigt

men har också nöjt mig med lite under dåliga tider med övriga medborgare

Bure och Grubbe
Goffin och Dandanell
Folkunga till Läma

jag har alltid undermedvetet dem i musik och skrift försökt att hedra

sedermera i Salsta slott Upsala

riddare som försvarade kungen

nu förstår jag varför jag alltid gjort det

jag har alltid levat i Konungariket Sverige aldrig republiken och sällan brytt mig om vem som där kallats ledare för tillfället

jag älskade de gamla träden vid Djurgården
de var som minnen från svunna tider

vilket det restaurerade slottet förr kallat Tre Kronor vid den gamla hamnen fortfarande vittnar om

de där nykomlingarna Bernadotte som jag tycker om

vid Riddarholmen blickar Birger Jarl ut över sin stad

27 Juni&06 Juli 2011

LPWJ

Sverige, Sverige, Sverige fosterland,
vår längtans bygd, vårt hem på jorden.
Nu spela källorna, där härar lysts av brand,
och dåd blev saga, men med hand vid hand
svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden.

Fall, julesnö, och susa, djupa mo!
Brinn, österstjärna genom junikvällen!
Sverige, moder! Bliv vår strid, vår ro,
du land, där våra barn än gång få bo
och våra fäder sova under kyrkohällen. 

- Wilhelm Stenhammar/Verner von Heidenstam