När kroppen börjar skaka den vägrar få ro
Oron tvingar nu ditt stackars huvud till dess bo
Kväver denna smärta med diverse högre ljud
Är det någon som kan ta detta,låt mig höra era bud

Lyckans eufori kan inte existera mera här
Den orkar inte kasta av sig stenen som jag bär
Vågar dock inte kasta denna sten i de djupaste hål
Är alltför rädd att stenen detta fall inte tål

Trots jag lärt mig dölja väl detta torra gråt
Så drunknar jag likväl då jag ej äger en båt
Vill använda en sista livlina utan att en sådan ha
Livet är det enda som är kvar som går att ta

Tillsammans med solen går jag sakta ner
Orken att kämpa tappert nu ej finns mer
I dessa sista ögonblick jag en stjärna ser
Den är stilla men jag blundar ändå och ber