Med anledning av aktuell skolpolitik, på basis av poststrukturalistiska språkteorier, som definierar ords betydelse i förhållande till andra ords betydelse, dvs icke-essentialism.
Värdegrundsvisa eller Visa utan grund.
Jag sitter med pennan i junilunden
i den ljuvligaste förmiddagsstunden
och funderar på värdegrunden
som alla skribenter så gärna berör
En fråga väcks i mitt brydda sinne
någonting rör sig bak pannan därinne
ett tvivel har börjat gro
som jag inte så gärna kan låta bero:
Värdegrunden? Vad är den?
Vad står den för här i världen?
Vem lär den ut?
Hur ser den ut?
Vad har den för framtid på lut?
Värdegrunden? Vem fann den?
Vem håller den i handen?
Vad betyder ordet? Är det någon som vet?
Mitt tvivel har slagit stadig rot
Till värdegrunden finns ingen not
allting hänger i just \"ingenting\"
när allt kommer omkring
Värdegrunden? Vems värde?
Vem står bakom - vem är det?
Värdegrunden? Vilken grund?
Fåglarna verkar inte bry sig i sin lund
Ett ord utan betydelse har inget värde!
Jo, så är det! Ett värde utan värde,
är inte värt ett jota!
Så se då till att nota!
Jag lägger ned pennan och ler
och tror mig fatta det som sker
Ord är bra att tänka med och på,
verksamheten ter sig meningsfull då!
Om ordet dessutom är obestämt
kan ingen rekapitulera vad som verkligen hänt:
Värdegrunden? Var är den?
Hur står dess kurs i Välfärden?
Värdegrunden, vilket snack!
Godnatt och tack!