Senhöstens solstrålar kryper från sydvästen
snett på jorden
nedgående solens gula ljus badar på grankronor.
Långa skuggor, silhuetter på översnöad strandäng
hängbjörkar tomma på löv, säv i höstnyanser,
spöklika skepnader dansar på vattenytan.
Havsytan tycks stanna, snart frysa.

För ett ögonblick sedan i bastuns värme
som nu bubblar upp från porer som ånga.
Ångande mannens tår träder steg efter steg nedför,
kroppen försvinner sakta i vattnet.
Iskallt havsvatten, tänderna hackar,
andan tappas för en stund.
Kroppen i iskallt vatten!
Mannen sköljer sitt ansikte, huvud, dyker under vatten!
Hrrrrr! Upp!

En kråka sitter i en krumpen, tjock tall,
ger synpunkter på strandens panorama
med hög, hes röst!
Kraak - kraak!
Fäller sig på vingarna, flyger fladdrande bort.
raska steg för tillbaka i öm värme.
Frostspöken dansar på vattenytan.

© Heikki Hellman