En obehaglig aning.
Därför hörs vi så sällan,
därför ses vi aldrig.

Med dig
anas en
otyglad kraft, en
berusande frihet.

Med dig
kan
viskningarna
få en röst
som kan skrika.

Därför ses vi aldrig,
därför hörs vi sällan.

Skrik,
som spräcker själva marken.
Kraft,
som spränger sönder kroppar.
Frihet,
som labyrint att gå förlorad i.

Frihet kan kanske låta
som ett äventyr,
för den som inte har
försvunnit.

Frihet kan kanske låta
vackert,
för den som inte
lever på myren och drunknar
i diken med fel namn.

En otyglad kraft
kan kanske locka
de som inte har
tappar balansen
och behöver döda för att
finna den igen.

Skrika
-av sorg
eller glädje-
gör inte de som är
dömda att gå under.