Du som aldrig gett dig hän åt mardrömmar och kval
kan aldrig vara min like.

Du som ej sett vad som djupt in i ditt hjärta föds
kan inte förstå mig.


I virrande illgångar, dolda födslorum
där mödrar till dessa hemska visioner
försvinner utan att någonsin mer ses,
du som där ej sett vad som finns,
kan aldrig se mig.


Du som ej sett de svarta ögon som vanskapta foster
bär, hört dess skrattande skrik när de kräver sin föda
av rädsla, hat, skam och maskäten ångest,
av smutsiga horor i kladdiga trosor
du som aldrig sett dem växa och mogna,
dessa vanskapta foster,

ser du dig själv när du ser in i en spegel?