han sa släpp loss ..ge dig hän
och då tänkte jag som så
medan skrattet fastnade i halsen
jag som ägnat alla dessa sekunder i mitt liv
till att tämja de vilda hästar
som levt inuti mig
 
jag som sprang längs rännstenen
sprang
och trädens grenar
slog mot mitt ansikte

 
jag var vildare än så
jag var skogen
och slottet av sand
barfota
jag var kärlek som
besegrade allt
tills jag nådde fram
till berget

utan återvändo
finns inget val
sorg tämjer även
vrede