"I natten kommer hon
hon grenslar ditt bröst
gnider sitt sköte mot detsamma
fager och smärt som en hind
rider hon din lem
i månens sken
tunna fingrar leker rufsar ditt hår
hennes sköte pulserar
konvulserar i kramp
hennes kropp expanderar utvidgas
hundrade kilo läggs på hennes kropp
ögon ramlar ur
ögonhålor gapar tomma
huden fräts från hennes kropp
tyngden berövar han luften
livets låga slocknar sakteliga
vidundret rider hans bröst
kött ramlar i stycken av hennes ruttnande kropp
ljuset slocknar för evig tid
aldrig han komma finna frid
ty nattmaran tog hans liv"