irrande på heden
kroppen ej upphittad,
de blå ögonen är svarta klot
skinnet svullet och brännmärkt,

i träden hänger stora spindlar
och

dödens fält

dödens fält

människor som faller ifrån,
i evighet.

här kommer dessa bödlar
starka, stolta
de rider över horisonten
blickar bakåt, bortom –

alla vill vi
alla skall vi
komma en dag åter

till ön

till ön.

---