Jag skönjde sonens blick i faderns öga

jag tvekade ett långsamt ögonblick

sen blev jag efter handen mera kvick

och tänkte: tveksamheten botar föga

man får väl ge den djävulen en kick

så att han slutar upp att gå och dröga

rätar upp kroppen sin och börjar löga

och tar tillvara gåvorna han fick

Jag vet att versen doftar av vanilj

och slår tillbaka på sin upphovsman

men jag vill ändå tro på min mission

det är en livsviktig och svår kadrilj

men kretsar kring ett ämne som jag kan

det heter ömhet, vänskap och passion