ett supermassivt svart hål
hänger i en sidentråd

du och jag finns inte i verkligheten

vi finns i en tusendels sekund
innan vi kolliderar förintar vi varandra
vi lever i början av Big Bang

hon log på operationsbordet
då kirurgen drog ut tagg efter tagg
ur hennes hjärta

genom fingrarna skymtade hon slutet

när morfinet injicerades
föll hon genom händelsens horisont
bortom verkligheten
in i det enda som fanns kvar

tiden stod stilla i det upplysta rummet
men gick sedan fram till den stora spegeln
för att se om hon hade åldrats


Stravinskys fågel
cirkulerade runt kärnan


en ström av väsenlösa metamorfoser
dränkte henne tillslut

hon centrifugeras i ett ekorrhjul
speglar sig och ser ena halvan
av sitt ansikte brinna upp

Bambi förvandlas
till en zombie

Zombien är jag -

men med manikyrerade naglar
och pradaväska
är jag fabulous

lämnar
ett vackert lik