Det var en sån där dag i månaden
då dina stora ögon tårades
över att ha en kvinnas smärta

så konstigt att du blir så vacker då

och du lade ditt huvud mot mina bröst
som vore de till tröst och kuddar just för dig

Jag kysste din hjässa
kände doften av ditt hår
och din så välbekanta parfym
och vaggade dig varsamt

och i detta nu just då
fann jag alla kvinnor inneslutna
i självklar förståelse
och tidlöst systerskap
som det borde vara

men det kunde jag ju
inte säga just då
utan bara tänka