Det blåser igen från sydöst,
blitt smeker
vindfläktar från fjärran
med vårliga dofter
min kära, dina vackra ansikten

Himlen grånar mitt på dan
blir dagen för en stund
liksom en kvällning,
försvinner ej, ljuva,
min kära, dina vackra ansikten

Dofterna blir mörkare
knappt en mild vitsippas doft
knappast känner jag den
kinder genomlysande som äpplen
min kära, dina vackra ansikten

Min härliga pingstbrud
liljekonvaljer pryder dina händer
bukett av små blompärlor,
med vilda dofter fullständigar,
min kära, ditt väsens vackra ansikten!

© Heikki Hellman (120517)