Vi sitter på golvet du och jag
Vi skulle kunna sitta mer bekvämt
Det finns egentligen ingen vettig plats att befinna sig på
I atmosfären vi skapar och andas
Det känns inte
Logiskt
Så jag tar av mig alla kläder
För jag inser att jag kan inte fly ifrån känslan av att vara
Naken
Inför dig
Så istället omfamnar jag den och trycker min hud emot din

Som om du byggde en ny galax
Åt bara oss två
Gömmer det som känns mjukt och varmt
På insidan
Djupt inne i mig bygger jag också
Ett fågelbo
Med dun och rosa skum
Så att när jag faller
Landar jag
För nu har jag vingar som bär mig

Drejdeln snurrar
Runt och runt
Inte förrän den tippar vet man hur länge den har snurrat
Ett rus i kroppen starkare än något jag känt
Som blir en harmoni
Växande i styrka
Men får mitt blod att brinna
Hettar
Under huden
Jag skakar
Hjärtslagen slår i klocktornet över den nattmörka staden
Inom kort skymtar gryningen