Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När klockan klämtar

Han hade satsat
allt
försökt
ge
vara där
uppvakta
tycka om

visst uppskattades det
så länge han gav
belönade
skänkte
smekte

men även torra kvistar
behöver vatten
för att leva

sällan regnar det i öknen
där oasen står så stolt
hyllad
firad
smekt

när så tiondet
aldrig gav ränta
möttes av gensvar
skänkte kraft

sinade kraften
motivationen
lusten
tron

då blir oasen vred
skakar sina stammar
sneglar åt andra håll
låter den törstige törsta
än mer
efter det som påstås vara
förbjuden frukt

kan kärlek vara förbjuden
ointressant
opasslig
genant

är åtrå busens verktyg
och intiativ
blott syndares sång

där ligger nu ökenvandraren
svulten
kall och trött

då sveper stormen över marken
som för att dölja
allt som skett

förvirrad
saknar kämpen
mysdagarna
vars energier
aldrig gavs

han längtar tillbaks
tillbaks till förr
då hon fick honom tro
på hennes spel
för gallerierna

än finns det hopp
tror han
men tvivlar i samma stund

på sitt förstånd




Fri vers av Pulvermos
Läst 202 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2012-07-17 19:35



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Pulvermos