Här är havet blått som upphettat stål
vågkammarna skär svetsgnistor
ur bottenleran
vaknar sakta rudor,
fåglar ur de förrycktas minnen
hur de dvalade under ytan
i väntan på liv
och flagor av dun och sparvminnen
hur de vecklades ut och flykte
hur de gnistrade och bytte
en timme av vingar
mot en årstid av jord