Allting står stilla
Ett litet löv börjar falla

Det skiljer tusen meter från grenen till marken
Jag har precis börjat släppa taget
Och natten kommer tyst, jag vill nu bara sova
Mellan himmel och jord, finns bara ensamhet

Ett genomskinligt lager, Ett lager som inte någon Gud vet
Jag kollar aldrig ner
För jag vill inte veta vart jag ska hamna
Det är det som är poängen
ibland blir allting tvunget att stanna

Och trädets blad blåser bortåt
De försvinner sakta i natten
En del flyger över jorden
Medan en del flyger sakta ner till marken
Och har man nått botten
Då kan man äntligen vakna
Och se vart man har hamnat
För tittar du uppåt, så ser du att livet bara har börjat.

Du är ett litet blad
Som kommer från ett stort träd
Och du är bara ett blad bland högen
Det tar tid innan du vissnar till döden

Jag börjar skifta färg nu
Jag börjar ruttna bort
Men glöm inte bort mig
Ur döden kommer något gott

Precis som jorden fungerar
Precis som växterna kan leva
Mitt gamla liv förmultnar
Och mitt nya liv föds om

Nästa chans ska jag ta vara på
Och glöm inte att det alltid finns en chans för alla
Även om ni har börjat förmultna
Så kolla upp, skratta och le
Solen och de andra bladen
Dem kommer ni att åter få se.