Evigheten känns
Det som går in

I mig
Thörnen sitter

Fastkilad i mitt bröst
Ömheten i misteln

Minnes mig om

Kärlekens krigare som
Erövrade fröna 

Moderplantans stumhet

Fick krigaren på knä
Hennes svärd högg av hanns lemmar

Krigarn låg kvar
Samma kärlek som var

Låg intill dom amputerade lemmarna
Oförmågan att rycka ut en vass tagg

Fick tårarna att fly
In i skyddet av det som var