Det är den varsamma vänliga tiden,
som famnar mig som sammet.
När någon delar min lycka på ett särskilt sätt.
Var människa med mig,
byt dina erfarenheter med mig som ett bröd.
Jag vilar min panna mot skogens famn,
dricker daggkåpedroppar som speglar himlen.
Jag lever min tid,
försöker stämma mitt hjärta kärleksfullt.
Stundom är tiden genomskinlig och samtidig,
då försöker jag lyssna på tillvarons hjärta.
Pulsen som slår för livet,
och som en gång bär en förbi livets gräns.