Fort fort fram mot en bra plats i fören

vi lägger ryggsäckarna där borta

Hör vind sol och vatten Vätternkören

Vätterbygdens puls och dess aorta

Jag högra ögat tryckt mot ditt blonda hår

det vänstra vid din tinning kan se ön

så nära dig jag både ser och förstår

att aldrig förr jag kännt det ordet "skön"

Du vänder dig och i din blick jag ser

än mer tydligt ön som i sin fullblom står

din mun blir full av örter när du ler

jag kysser en Johannesört där jag går

Inte alls långt borta jag nu ser vår hamn

Jag minns nu vad den heter, den bär ditt namn